- 14 November.

Här har jag inte varit aktiv på veckor, månader. Varför? Jag har inte haft tid, jag har inte haft lust och jag har, om jag får säga det själv, blivit som en ny person. Jag har sedan sist börjat äta mer, jag har gått upp en del av det jag behövde för att min kropp ska börja må bra igen, jag äter bra och tränar regelbundet. En positiv inställning har jag nu för det mesta och jag tror att jag har blivit gladare.
Jag skrev ett inlägg på twitter igår: "Sökes: en träningskompis som jag kan sätta upp mål med" jag fick respons, inte bara att folk ville träna med mig utan också att jag var duktig, att jag ver en insperation för dem, att de tyckte att det skulle vara kul att träna med mig, osv. Jag blev otroligt glad, verkligen. 
Folk har också sagt att de förut läste min blogg och saknat att jag uppdaterar, att bloggen är som en insperation för dem. Alltså jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, men jag är verkligen otroligt glad, det är verkligen jättejättekul när folk kommer fram till mig och säger det, eller skriver på sociala medier.
Så när jag satt i skolan idag och skrev på min idrottsuppgift samt satte upp nya personliga mål, så kom jag på att jag fortfarande har bloggen kvar, då tänkte jag men jag kan ju kicka mig in när jag kommer hem och läsa igenom inlägg jag skrev då. Vilket jag nu också har gjort, vet ni vad jag också såg? det är fortfarande folk som klickar sig in här, jag har inte uppdaterat på ca 4 månader och ändå är det folk som klickar sig in här, det finns också ett fåtal kommentarer om att några saknnar bloggen, det är faktiskt ganska sjukt hur pappad jag faktiskt blev på att börja igen, så jag tänkte försöka.
 
Jag har nu börjat träna igen lite smått efter ett uppehåll i 1,5 vecka pga. en hjärnskakning jag fick då jag var på väg till skolan, det var halt på vägen och cykeln halkade på något sätt och jag vurpade samt slog i huvudet. Det var också därför jag satt och skrev nya personligamål, för jag vill träna mot något, det blir så mycket roligare då, och känslan när man klarar det, den är otrolig!
Jag börjar nu lite smått med både bloggen och träningen och så får vi se vart det leder.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback