Termometern har visat upp mot 31*C, jag har gått barbent och lilla Nyköping har kryllat av glada studenter. När porten öppnades och alla människor med vita mössor sprang ut för livet, fylldes min kropp av en känsla. En känsla jag aldrig tidigare känt. Det var liksom glädje, stolthet och förväntan. Allt i ett liksom. Glädjen i kroppen var så fruktansvärt stark att jag började gråta. Jag börjar ALDRIG gråta på tillställningar som dessa. Kul var det iallafall. Felicia, min bonussyster, bjöd sedan på thai-buffe på sin mottagning, hur gott? Sedan fortsatte jag vidare för att överaska Veroica på hennes mottagning. Tusan vad lyckat det blev. Har spenderat den unga natten där med mycket skratt, så mycket att kinderna värker.