- Hur skulle allt vara om..
Precis innan jag skulle fylla 5 år flyttade vi från den stora huvudstaden Stockholm till lilla Nyköping, jag vet inte men jag tror att jag var riktigt nyfiken på att flytta, redan när vi var och titta på huset hittade jag en vän som jag snart blev riktigt nära med.
Skulle vi inte ha flyttat skulle jag inte träffat dessa underbara människor jag nu känner, men jag har i några år nu flera dagar, kvällar och nätter suttit och funderat på "Hur skulle mitt liv se ut om jag fortfarande bodde kvar i Stockholm?" Skulle jag umgås med vännerna jag hade på dagis, skulle jag ha den ljusbruna hårfärgen jag har nu? Eller skulle jag ha håret i en blå färg? Skulle jag ha samma personlighet, skulle jag ha samma stil, klädstil som jag har nu? Skulle jag vara lika aktiv som jag är nu? Skulle jag spela innebandy eller piano? Skulle jag lärt mig själv spela gitarr eller skulle jag överhuvudtaget vara intreserad av musik och träning?
Frågorna är många, men alla just kring hur mitt liv skulle se ut. Jag har lite kontakt med några vänner ifrån dagis och jag ser på t.ex instagram hur de fortfarande håller ihop och umgås, då ploppar det återigen upp en fråga, skulle jag vara en utav dem? Skulle jag umgås med andra?
Jag borde egentligen inte fundera på detta eftersom att jag troligen inte kommer få svar på det, men ni som har flyttat kanske också någon gång har tänkt på detta? Hur era liv skulle se ut om ni inte bodde där ni nu bor? Eller du kanske bott på samma plats hela ditt liv och undrar hur livet skulle se ut för dig ifall du skulle flyttat?
Jag är en person som i vissa perioder gillar att sitta med en kopp te och bara tänka på livet, fundera på allt som finns att fundera på men i vissa perioder tänker jag inte alls på sådant utan bara fokuserar på den dagen som är. Frågorna om hur mitt liv skulle sett ut i Stockholm tycker jag är intressanta, verkligen, även fast jag vet att jag inte kommer få svar på det, så funderar jag ofta på det och på något sätt får det mig lugn.
varför jag skriver om detta just idag är för att här om natten drömde jag om tre personer från Stockholm dom jag fortfarande har lite kontakt med. I drömmen var jag "en utav dom" men ändå utanför, jag hade blont hår och bara svart kläder, jag hade massor utav smink i ansiktet. Jag kände inte ens igen mig själv, men det kändes som att det var jag, för jag såg allt ur denna blonda persons perspektiv. Detta är faktiskt en utav de intressantaste drömmarna jag haft eftersom att mina tankar återigen går till frågan "Hur skulle mitt liv se ut då?"
personer som känner mig och läser detta nu får inte ta illa upp. Jag är riktigt tacksam över alla jag känner, alla minnen som finns i Nyköping och allt, men jag kan inte låta bli att undra.
Trackback
